Vi fick ett telefonsamtal om en sen inbjudan ifrån
Eskilsminne IF (2.5v sedan) som vi träffat på cupen i Staffanstorp. De behövde
ett lag för att fylla ut grupperna i Eskilscupen. En av Sveriges absolut
största ungdomscuper ca 13 000 ungdomar deltager. De bjöd oss på en plats
och vi tänkte att vi försöker få ihop ett lag fast det var sent och mitt i
semestertider. Vi har nämligen tittat på att anmäla oss till denna cup nästa år
och var nyfikna på hur den är. Vi tog ett beslut att gå på träningsnärvaro och
betade av tjej efter tjej tills vi var 10 st.
Gruppspel på lördagen och finalspel på söndagen. Vi lämnade
ett soligt Vellinge för att mötas utav ett blött och kallt Helsingborg. Det
hade regnat i princip hela fredagen också hörde vi och planerna var totalt
genomsura och svårspelade. Vi hade i omklädningsrummet kommit överens om en sak.
Resultatet är inte det viktiga utan vi skulle ha kul och försöka fortsätta det
som vi pratat om innan uppehållet. Passningsspel och åter passningsspel och
lägga till positionsspel. Måste säga att lördagen var riktigt kul att se hur
tjejerna verkligen gjorde allt för att det skulle fungera. Vi har ju bara
tränat en vecka efter uppehållet. Mycket positivt kom denna dag. Passningsspel,
glädjen att hjälpa varandra och stötta varandra, skapar målchanser samt att vi
aldrig ger upp. Det negativa är väl att vi har svårt för att förvalta våra
målchanser och glömmer bort defensiven vilket såklart leder till att vi blir
straffade i jämna matcher. Men stolta och glada över dag ett blickade vi fram
mot dag två.
Ett soligare och inte så regntungt Laröd mötte oss på
söndagen. Vi hade två matcher att spela. Match 1 tror jag vi glömmer för det
var inte våra tjejer som spelade den matchen och så blir det ibland. Vi glömde
den och blickade fram mot nästa. Efter en genomgång på White board innan match
för att friska upp minnet lite satte vi igång match 2. Vi var inte riktigt
fortfarande att känna igen men ändå ett steg framåt. I halvlek sa vi att vi
inte ger upp utan fortsätter och tjejerna sa vi kommer att vända detta och
peppade verkligen varandra vilket var underbart att se. Andra halvlek var vi
tillbaka igen. Spelade brett och på kanter och tryckte på lite mer. Jag vet att
vi tränare ibland skriker till lite högt men mest för att vi vad de kan och
vill bara det bästa för dom.
En bra helg var till ända och man kan inte mer än att vara
nöjd med laget. Vi tar steg framåt hela tiden och lär oss vad vi ska jobba med
för att fortsätta utvecklas.
3 snabba
·
Tjejernas glädje för varandra vid mål och
stötande under matcherna
·
Nellis reduceringsmål under matchen mot Allerum.
Passningsspel längst kant sedan inlägg skott i mål.
·
Lukten vid plan 4 kunde man varit utan under
lördagen
